Bakgrund/ Historia

Danskonsten presenterades som ett självständigt konstområde för första gången i 1996 års kulturproposition (prop. 1996/97:3). I början av 2000-talet kunde det konstateras att område alltjämt var eftersatt med en svag infrastruktur. Statens kulturråd fick därför 2003 i uppdrag av regeringen att med utgångspunkt i 1996 års kulturpolitiska beslut ta fram ett handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige.
 
2004 anhöll en arbetsgrupp, med företrädare från Fackförbundet Scen och Film, Danscentrum och Svensk Danskommitté, om att en utredning avseende en möjlig Dansallians skulle genomföras av Statens Kulturråd. Utredningen skulle ske inom ramen för Kulturrådets arbete med förslag till handlingsprogram för den professionella dansen. 2005 presenterades handlingsprogrammet ”Får jag lov, – Ett dansförslag”. En framtida Dansallians låg som en av programmets prioriterade insatser för att stärka de frilansande dansarnas möjligheter att verka.
 
Dansalliansen startade 2006 med 12 dansare och med ambitionen att vara 30 anställda dansare 2008. Målet på längre sikt var ett 100-tal anställda. Redan året efter starten genomfördes ytterligare en nyanställning och 2008 hade Dansalliansen genomfört fyra anställningsomgångar och hade då 52 dansare anställda enligt ordinarie kriterier och 9 unga dansare anställda enligt särskilda kriterier. Organisationen har sedan vuxit till att sedan 2015 omfatta ett drygt 70- tal dansare.
 
”Med inrättandet av en Dansallians började danskonstens behov och möjligheter på allvar att synliggöras inom kulturpolitiken i Sverige. Genom att erbjuda frilansande dansare en grundanställning där kompetensutveckling och artistförmedling ingår utgör Dansalliansen idag ett mycket betydelsefullt kunskaps- och resurscentrum för danskonsten”, säger Benny Marcel, ordförande för Dansalliansen